Tandvård.

Vi erbjuder all sorts tandvård till våra patienter. Våra tandläkare utför allt från årlig check och rens, fyllningar, rotfyllningar och kronor till implantat, tandreglering och estetisk tandvård. För implantat och tandreglering samarbetar vi med specialister som kan utföra behandlingen på vår klinik. Vi har också god erfarenhet av att behandla barn och tandvårdsrädda.

Preventiv tandvård.

Det årliga tandläkarbesöket med check och rens av tänderna är basen i den preventiva tandvården. Vid detta besöket kontrolleras alla tänderna, tandköttet och munhålan i allmänhet. Om tandläkaren anser det befogat tar man röntgenbilder för att verifiera eventuella hål i tänderna och dess rötter. Kan man bekämpa karies i ett tidigt stadium går det i regel att rädda angripna tänder utan att behöva göra någon omfattande behandling.

Man utnyttjar i regel detta tandläkarbesök för att göra en rengöring av tänderna där tandläkaren tar bort tandsten och polerar tänderna. Att regelbundet ta bort tandsten är fundamentalt för att förebygga mot tandlossning, så kallad parodontit, i framtiden.

Barntandvård.

Rutinkontrollen av barnens tänderna och dess bettutveckling, är en viktig del av den preventiva tandvården. Rengöring, avlägsnande av eventuell tandsten samt karieskontroll ingår givetvis i tandläkarbesöket. Det är också viktigt att tandläkaren gör en första bedömning av om det kommer att behövas tandreglering i framtiden och om så är fallet remitterar vidare patienten till en tandreglerings specialist, en ortodontist.

I de flesta fallen är det lagom med ett tandläkarbesök om året för att göra denna rutinkontroll. På så sätt vänjer sig också barnen vid att besöka tandläkaren, och kan få eventuella problem fixade på ett tidigt stadie, när det fortfarande kan åtgärdas utan större ingrepp.

Fyllningar och kronor.

Att göra fyllningar och kronor är varje tandläkares vardagssyssla. Har man fått hål i tänderna är det viktigt att behandla det kariesangripna området, rensa bort den angripna delen av tanden och försegla området för att undvika vidare kariesangrepp. I första hand görs detta med en fyllning men om angreppet har varit stort eller läget gör det svårt att fästa en fyllning, då är nästa steg att slipa ner tanden och sätta en krona på toppen av den.

Fyllningar.

Att laga kariesangripna tänder med fyllningar, eller plomber som det kallades förr, är en av de vanligaste behandlingarna som görs på en tandläkarklinik. När man pratar om plomber leder tanken en tillbaka till de gamla amalgamfyllningarna som användes mycket förr och som i många länder fortfarande används. I Sverige är amalgamfyllningarna förbjudna sedan länge på grund av att de innehåller kvicksilver (Hg). En del människor är känsliga även för de ytterst små doser av kvicksilver som dessa plomber avger. I många länder däribland Spanien är det dock fortfarande tillåtet att använda detta material och en del tandläkare använder det tyvärr fortfarande. Dessa fyllningar brukar hålla ganska länge men då fyllningen med tiden avger kvicksilver är de inte rekommendabla. På grund av amalgamfyllningarnas utformade kan man se sprickbildningar i tandsubstansen runt kring fyllningarna som med tiden kan ge tandfrakturer. Detta är en effekt som man brukar se på 10 till 20 års sikt.

Vi använder aldrig amalgam utan gör alla fyllningar i plastmaterial som är ofarligt för hälsan och som dessutom ser trevligare ut i munnen då man använder ett plastmaterial som har samma färg som tänderna. Att laga en kariesangripen tand och täppa igen med en fyllning är en behandling som görs under ett och samma tillfälle. Tidsåtgången kan variera lite beroende på svårighetsgrad men i regel tar det inte mer än en halvtimme att göra en fyllning.

Kronor.

När tanden har blivit hårt angripen eller fått en större fraktur vilket gör det omöjligt att bygga upp en plastfyllning, då får man göra en krona istället för en fyllning. En krona kan beskrivas som en keramikhätta som träs över den befintliga tanden. För att den skall passa måste tanden slipas ned runt om så att kronan kan träs på den kvarvarande delen av tanden. Kronan görs på ett dentallaboratorium där man efterliknar den riktiga tanden så att den nya kronan ser helt naturlig ut och passar in i tandraden.

Varje krona är alltså skräddarsydd för att passa din mun. Tanden slipas ner av tandläkaren och därefter tas ett avtryck av tanden som tandteknikern använder för att tillverka den skräddarsydda kronan för just din tand. Patienten får en provisorisk krona som är till för att skydda det som är kvar av tanden. När kronan är färdig ersätts provisoriet med den nya kronan. Behandlingen kräver två tandläkarbesök med ungefär en veckas mellanrum.

Rotfyllningar.

Rotfyllningar eller endodonti som det så fint heter, är den behandling som står till buds när kariesangreppet har gått så djupt att tandroten och tandens nerv blivit infekterade. Då räcker det inte längre med en fyllning eller krona, utan hela tanden måste rensas och därmed dödar man också tanden. Behandlingen går ut på att behålla det hårda yttre höljet av tanden, men rensa ut pulpan och nerverna i tanden hela vägen ned genom tandrötterna. När detta är gjort fylls tomrummet igen och förseglas. I regel krävs minst två besök för denna behandling. I vissa fall då övre delen av tanden har varit illa åtgången sedan tidigare så byts denna del också ut mot en krona. Rotfyllningen i sig medför inte med automatik att det behövs en krona på toppen, men det är ganska vanligt att så är fallet.

Broar.

I en del fall är det omöjligt att göra en rotfyllning på grund av att tanden är sprucken och inte går att täta till ordentligt. Då finns inget annat att göra än att dra ut tanden. För att ersätta tanden som fattas kan man välja mellan två behandlingar, implantat eller bro. En bro är att jämföra med flera kronor som är sammansatta. För att ersätta en tand gör man i regel en treledsbro, det vill säga en bro som inkluderar de två närliggande tänderna samt givetvis den som fattas. De två närliggande tänderna får fungera som bropelare och bron träs på dessa, på samma sätt som en krona träs på en tand. Denna typ av behandling börjar i regel med att man tar ett avtryck på tandraden för att längre fram kunna återskapa en bro som ser ut som de existerande tänderna. Sedan drar tandläkaren ut den skadade tanden. Tandköttet bör sedan läka innan man fortsätter behandlingen. När tandköttet är läkt kan tandläkaren börja med att slipa ned de närliggande tänderna på samma sätt som när man gör en krona. Ett nytt tandavtryck tas och med hjälp av de två avtrycken återskapar tandteknikern en bro som passar in på patienten.

Implantat.

Om man har förlorat en tand kan man ersätta den med ett implantat. Implantatet består av en titanskruv som skruvas fast i käkbenet. Denna skruv får sedan växa fast i benet innan man fortsätter behandlingen. När skruven väl sitter stadigt skruvar man fast en krona på skruven i benet. Behandlingen sker i flera steg.

Ofta börjar även denna behandling med att man drar ut en tand, och låter såväl käkben som tandkött läka. När hålet efter tandroten har växt igen med ny benvävnad så kan implantatskruven sättas fast. Det brukar ta ett par månader innan detta kan ske. Sedan bör det ta ytterligare ett par månader innan man sätter dit den definitiva kronan. Vissa tandläkare erbjuder att sätta kronan direkt på implantatet vid ett och samma tillfälle, men vi avråder från denna metod.

När bro och när implantat?

Varje patient är unik och har olika förutsättningar. Implantat lämpar sig bäst då det finns ett bra och friskt käkben att fästa titanskruven i och då närliggande tänder är hela och opåverkade. Är de närliggande tänderna redan skadade och har fyllningar eller kronor kan en bro vara det smidigaste behandlingsformen för patienten. I vissa fall finns det inte heller tillräckligt mycket käkben för att kunna fästa skruvarna. Det är helt klart även en ekonomisk fråga för patienten. En bro är i regel billigare än ett implantat.

Proteser.

Om det inte finns några tänder kvar att fästa en bro i och tandbenet inte är tillräckligt kraftigt för att kunna fästa implantatskruvar, ja då är sista utvägen en avtagbar protes. Protesen görs av en tandtekniker som efterliknar den existerande tandraden så att protesen ser naturlig ut i munnen. Denna lösning är den sista utvägen när inga andra behandlingsformer fungerar. En del patienter trivs bra med protesen, men många tycker att det är obekvämt att äta med den. Något som man ofta glömmer bort är att protesen tar bort

mycket av smaken i munnen då den täcker en del av smaklökarna i munnen.

Estetisk tandvård.

Till estetisk tandvård hör i princip all typ av tandvård som inte är medicinskt motiverad men som görs för att uppfylla estetiska ideal.

Tandblekning

Den vanligaste och enklaste typen av estetik tandvård är tandblekning. Det finns två typer av tandblekning, den som görs hos tandläkaren och den som görs hemma. Den förstnämnda sker vid ett enda tillfälle. Tandläkaren rensar först tänderna så att inget plack eller tandsten finns. Sedan appliceras en gel på tänderna som får ligga på och verka en stund. Denna gel appliceras flera gånger efter varandra tills dess att tänderna återfått sin ursprungliga lyster. Behandlingen tar ungefär en timme.

Hemmablekningen fungerar ungefär likadant med med betydligt svagare medel. Patienten får med sig en bettskena och gel som appliceras i bettskenan. Sedan skall patienten ha bettskenan i munnen under natten i en veckas tid.

Tandfasader.

Fasader är en annan typ av estetisk tandvård. Om tänderna är nedslitna, fula, eller tandraden ser konstig ut, kan detta snyggas till med fasader. Fasaden är gjord i keramik och kan liknas vid en lösnagel som fästs på framsidan av tanden. Genom att fasaderna görs unikt till varje patient kan man på ett enkelt sätt ändra storlek, färg och form på tanden. Man kan dessutom visuellt göra så att det ser ut som om en tand har flyttats i tandraden. Behandlingen sker under två tandläkarbesök med ungefär en veckas mellanrum. Vid första besöket tas tandavtryck som skickas till teknikern efter att man filat ner det allra yttersta lagret av de berörda tänderna. När teknikern är klar med fasaderna cementeras de fast på tänderna. Detta sker vid andra besöket.

Tandreglering.

Tandreglering kan göras både av medicinska och estetiska hänseenden. För att det skall vara medicinskt befogat krävs att det skall vara funktionellt befogat, det vill säga att patienten inte kan bita eller tugga ordentligt så som tänderna är placerade. Estetiskt är alla andra fall, där det handlar om att få en vacker tandrad. Tandreglering görs ofta hos barn i tonåren när barnen tappat alla mjölktänder och de permanenta tänderna växt fram, men det finns inget som hindrar att tandregleringen sker senare i livet.

Normalt sätt får man räkna med att tandregleringen tar ett till två år med fast tandställning. På barn kan man många gånger med fördel börja tandregleringen med en bettskena som används på natten. Används denna bettskena korrekt kan det minska behovet av fast tandställning.